Lärarna och elevernas förhållande till digitaliseringen av klassrummet

Under dagen satt jag och fikade med två andra lärare och diskuterade den stundande digitaliseringen av den moderna skolan. Jag är av uppfattningen att digitaliseringen i klassrummen är en positiv utveckling, om än en oundviklig sådan. Jag anser att om alla elever hade sin egen dator, IPad eller något dylikt, hade  hela inlärningsprocessen varit ideal. Det hade varit lättare att ge elever individuella uppgifter då olika elever har olika behov. Ur ett organisations perspektiv lär en data och ett välanpassat program fungera mera funktionellt till skillnad från en massa papper, inte minst för eleven utan även för läraren i fråga.

Men de två lärarna som jag diskuterade med hade en mera tveksam inställning till en större digitaliserad undervisning. Den ena läraren menade på att det finns en övertro till datorer och att liknande produkter ska förbättra skolundervisningen. Det är en tidskrävande process menade han, tid som krävs för att eleverna ska lära sig att hantera hårdvaran på rätt sätt, lära sig mjukvaran, något som även stämmer in på läraren. Slutligen menade han på att det finns viktigare aspekter av dagens skola där mer tid och resurser bör läggas.

Jag förstår hans oro och håller med på flera plan. På min arbetsplats har  eleverna egna datorer, tanken är att eleverna ska successivt använda sig mer och mer av datorerna i själva undervisningen och under hela inlärningsprocessen, och det är en lång väg från att vara felfritt. I ett klassrum där 25 elever har varsin dator, och där 2-5 (och ibland fler) datorer inte sätter igång under lektionen, strul med nätverk, inloggning etc. Det är störmoment som tar tid från en redan åtstramad undervisning.

Dock som den andra läraren i diskussionen lyfte fram, går det inte att förneka att elever som är i behov av särskilt stöd ofta gynnas av att ha tillgång till en dator. Enligt henne hade vissa av hennes elever aldrig haft möjlighet att hänga med på lektionerna om det inte vore för datorerna. Med andra ord är det inte en svart eller vit problematik med en enkel lösning.

Personligen tror jag att det är en naturlig utveckling som ingen på sikt kan sätta sig emot, datorer för dagens ungdomar och de kommande generationer är sannolikt lika naturliga för dem som pennan har varit för de flesta av oss. För att använda mig av ett alltför uttjatat citat ”Rom byggdes inte på en dag”.

Vad är era funderingar kring detta fenomen?

Jesper Shuja

Annonser
%d bloggare gillar detta: