Att vara lärare

Sedan hösten 2012 har jag både arbetat och pluggat för att nå mitt mål: nämligen att äntligen bli behörig lärare (har arbetat som lärare under flera år). Det har periodvis varit slitsamt då läraryrket tenderar att stundtals vara tämligen tungt med eller utan studier vid sidan om.

educationfuture

Idag fick jag reda på att jag fått högsta betyg på mitt examensarbete vilket glädjer mig stort! På något vis känns det som en bekräftelse på att den senaste tidens påfrestningar har varit värt det. Lön för mödan som vissa brukar säga. Jag brukar aktivt försöka hålla mig ifrån att ”klappa” mig själv på axeln, då jag inte vill bli alltför narcissistisk. Men stundtals måste väl alla få unna sig lite hybris, eller vad tror ni?

Nu återstår endast en kurs kvar: Att vara lärare. Ironiskt nog mot bakgrund av att jag redan är en lärare.

Jesper Shuja 

VFU och Lärarutbildningen: Rigid och stelbent

Idag var det min sista dag på VFU:n, för denna gången, och jag ställer mig själv fortfarande samma fråga, vad är poängen? Mot bakgrund av att jag har arbetat som lärare under de sista fyra åren, arbetar i nuläget 55 % som historielärare, kan jag helt ärligt påstå att praktiken ger mig väldigt lite.

Det är så klart inte totalt meningslöst i ljuset av att lärarlaget består av mycket trevliga och kompetenta individer, och att min handledare bidrog till en både trevlig och informationsrik vistelse. Med andra ord fanns det onekligen nya saker att lära sig. Men om jag hade lärt mig mindre, av att vistas under samma period, på min nuvarande arbetsplats, ja, det är frågan?

Det ter sig egendomligt att personalen på Lärarutbildningen i Malmö är så pass rigida i sin hantering av  praktikperioden. Jag förstår poängen för de lärarstudenter som inte har någon erfarenhet av läraruppdraget, men för de som har det kan det tänkas att dessa individer hellre hade utnyttjat tiden på ett mera produktivt sätt. Även när man frågade VFU-ansvariga om möjligheter att göra sin praktik på skolan som man normalt arbetar på, fick man ett blankt NEJ.

Som lärare får man tidigt lära sig, både under sin utbildning och sin karriär, att en av våra viktigaste arbetsuppgifter är att vara flexibla.

Vi måste anpassa oss efter situationen och eleverna. Är det då inte egendomligt att Lärarutbildningen, generellt, har svårt att följa ett liknande spår?

Jesper Shuja 

%d bloggare gillar detta: