Behöver polisen reformeras?

I ljuset av problematiken i Malmö, och säkerligen på annat håll, diskuterar man nu om en omstrukturering av poliskåren. Hittills har strukturen varit uppdelad mellan olika distrikt, 21 stycken om jag inte misstar mig. Enligt kritikerna har detta system varit ineffektivt vilket kan ha bidragit till att utredningsmöjligheter försämras, ett system som är en kvarleva sedan 1965. (Se TV4 nyheterna, ca 9 minuter in i programmet)

Kriminologen Leif GW Persson, känd från bl.a. Efterlyst, var med i senaste Kvällsöppet där han hårt kritiserade polisens sätt att hantera vardagsbrott. Han menar på att:

polisens inställning och utredningsarbete när det gäller vardagsbrott brister stort. Omkring 1,1 miljoner vardagsbrott i Sverige anmäls till polisen per år, 16 procent av dem klaras upp. Varför löser inte polisen fler vardagsbrott?

I ljuset av detta blir det uppenbart att polisen inte enbart brister i arbetet med den tunga kriminaliteten, utan den är även synlig på andra håll. Enligt DN har mer resurser och nya miljardbelopp inte lett till mer framgång. Kanske är en omstrukturering något att eftersträva?

Tanken är nu att man ska slå samman alla distrikten till en polismyndighet med ett huvudkontor. Enligt förespråkarna skulle detta effektivisera systemet genom att det skulle bli lättare att delegera arbetsuppgifter, mindre omkostnader och allmänt en bättre administration.

Jag funderar över om detta kommer leda till att vi får synliga resultat?

 

Jesper Shuja 

 

Köttfri måndag i skolan: Ett brott mot valfriheten eller klimaträddare?

Vad exakt är problemet? Igår morse satt jag och såg på Kvällsöppet. En av diskussionerna kretsade kring detta med att man försöker driva igenom en s.k. ”köttfri måndag”. Vad innebär nu detta? Jo, med tanke på att världen håller på att gå under, klimatproblem, hungersnöd och en mängd olika sjukdomar som kan direkt spåras till köttkonsumtion etc. har en rad ”viktiga” individer hemma i Sverige bestämt sig för att vi bör begränsa köttkonsumtionen inom skolan. Bl.a. lär detta projekt bottna i en stor rapport som FN 2006 lade fram. Kontentan av rapporten var att världens nuvarande livsstil inte är hållbar för framtiden, varken för miljön eller oss. Enligt FN är en förändring oundvikligt, och det är upp till varje nation att påbörja denna förändring. Likväl lär det inte skett några större förändringar.

Tanken bakom en ”köttfri måndag” bottnar alltså bland annat på att vi måste förändra vår livsstil i hopp om att rädda vår omgivning, med andra ord där vi lever och bor. Det låter väl som sunt förnuft? Eller? Uppenbarligen inte för alla, då det nu har uppkommit protester från lite här och var runt om i landet. Det talas om ”för mycket pekpinnar” och om ”valfrihet” och att det inte är rätt att ”tvinga” barnen att äta vegetariskt (Se TV4 nyheterna). Men kan någon berätta för mig hur det skiljer sig för den typiska ”5 dagars köttfulla veckan”?

För visst är det så att barnen normalt inte har en massa valmöjligheter under skollunchen? De barn som normalt äter kött lär ha ett alternativ, nämligen det som serveras för dagen. Det vegetariska alternativet är förbeställt för dem som är vegetarianer, alltså inte ett andra alternativ för de som äter kött. Detsamma är gällande för det muslimska alternativet osv.

Visst riskerar vi att mista vissa elever som väljer att skippa lunchen och kanske väljer ett snabbmatsalternativ, utanför skolområdet. Det är givetvis en negativ utveckling om så skulle ske. Men att i ett så tidigt stadium skrika ”hjälp” ”våra barn får inte den näring de behöver” låter som ett allt för ogenomtänkt och förhastad reaktion. Alla förändringar behöver tid för att uppnå sin potential.

Så låt oss ta tillfället i akt och se detta ur ett större perspektiv. Det finns väl ingen som kan förneka att vi i dagens samhälle har ett gediget problem, utan tvekan lever vi utöver våra resurser. Även om vi ännu inte påverkas märkbart (något som snart kommer att förändras) i förhållande till fattigdom, finns det stora delar av världen som gör det. Förändringar sker med små mått.

Trots allt talar vi om 1 DAG, och inte att tvinga Sveriges alla knattar till heltidsvegetarianer à la hinduismen.

Paul McCartney säger så här:

Jesper Shuja

%d bloggare gillar detta: