Miss Saigon

Nyligen fick jag uppleva något oväntat och tämligen magiskt. Vi hade biljetter till musikalen Miss Saigon, dock var jag inte riktigt på humör och hade en något trångsynt uppfattning angående vad som sker på en musikal. Missförstå mig rätt, jag har länge tyckt om att lyssna på musikaler, men förväntade mig att precis som med opera lär det bli svårt att enbart lyssna mig till berättelsen. Till min förvåning fanns det underrubriker under föreställningens förlopp, vilket underlättade förståelsen av handlingen.

15-130829misssaigon5979_1

Musikalen var uppfriskande och stämningsfull. Sångerskan som spelar Li Tong Hsu, a.k.a. Miss Saigon, har en ljuvlig stämma vars like lär vara svårmatchad. Både min partner och jag fick gåshud vid ett flertal tillfällen. Det ryktas att sångerskan inte talar svenska vilket bidrar till att förhöja hennes prestationer än mer.

I ljuset av kriget i dagens Syrien kan det tänkas att denna föreställning känns mycket relevant. Vad sker med alla de barn som blir tvingade att lämna ett sargat och krigsdrabbat land. Vem tar hand om dem?

42-130829misssaigon6266

Utöver den fantastiska musiken och låtarna var själva föreställningen spektakulär. Sångerskor, sångare, dansare och de olika spektakel som skedde på scenen bidrog till att kvällen sent kommer att glömmas.

Lite andra omdömen: Svenska DagbladetSydsvenskanSkånska DagbladetKvällspostenHelsingborgs DagbladKristianstadsbladet och Sveriges Radio P2

 

Jesper Shuja 

Annonser

En liten julreflektion

Ja då var det jul igen och här sitter man mätt och belåten på all vegansk julmat som jag lyckats trycka i mig. Kvällen med familjen var trevlig och intressant. Julklapparna under grannen tycktes aldrig nå ett slut. Klapparna öppnades en i taget, för att visa vad en och varje hade fått, och vem som hade lagt ner tid och pengar på presenten. Tanken bakom processen var välmenad, det är viktigt att visa uppskattning. Dock mot bakgrund av den stora mängden julklappar tycktes processen aldrig ta slut, och det var svårt att inte tänka på den enorma kommersiella konsumtion som är en del av dagens julfirande. Förskräckligt när man sitter och funderar på all den stress, arbete och pengar som ligger bakom dessa välmenande gåvor.

Presents

Samtidigt är det svårt att inte reflektera över vad som sker i världen utanför vårt lilla julehus. Att köpa julklappar tycks vara en lyx som så många andra aldrig kan unna sig. I Filippinerna finns det människor som fortfarande letar delar av sitt bortblåsa hus, som undrar om familjemedlemmar fortfarande är vid liv. I Syrien flyr människor landet dagligen. De lämnar släktingar, vänner och bekanta som de kanske aldrig må lägga ögonen på igen. Tortyr tycks vara vardag för vissa människor, inte enbart i Syrien. Det finns de människor som försöker hitta rent vatten och mat för dagen.

ethiopia_clean_water

Utan tvekan kan vår jord tyckas vara en plats fylld av lidande och elände, och visst är det så på sina platser. Men det finns också mycket vackert och positivt, och det börjar bland annat i våra tankar. Allt som formas i våra tankebanor kan för eller senare manifestera sig till verklighet.

Julen är en tid att begrunda vår existens och hur den står i relation till andra, i alla fall för mig. Det kanske inte finns mycket som vi kan göra i stunden, men att skänka alla dessa människor lite tid i våra tankar är något som vi alla kan och bör göra. På så vis bevisar vi för oss själva att deras lidande finns med oss på något hörn, att vi är medvetna om vad som pågår utanför vårt lilla julfirande, att vi vill alla väl, att vi helt enkelt är medmänskliga. Så länge vi är villiga att låta så ett frö av medlidande, så länge finns det hopp.

För er som redan nu känner er redo och manade att bidra mer än bara era tankar: Ta en titt här.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul och God Hälsa!

Jesper Shuja 

Jag Är Jason.

Jag Är Jason.

Vem Är Du?

 

Jesper Shuja

 

Debatt: Att äta djur eller att inte äta djur

En viktig debatt i vårt postmoderna samhälle är frågan kring om vi bör eller inte bör äta djur. I min åsikt och förståelse lär frågan bli en av de största under 2000-talet. Detta grundar sig i det faktum att vår planet och miljö inte kommer att överleva en fortsatt liknande utveckling i relation till det enorma resurskrävande projekt som djurindustrin är. (Ja, det kanske är en sanning med modifikation. Vår planet lär överleva. Troligare är det att vi inte lär göra det om vi fortsätter i denna takt). Helt enkelt är det inte en hållbar utveckling. Till och med mina fjärdeklassare upp till sexan vet detta då de har arbetat med hållbar utveckling under terminens gång. Det påverkar inte enbart vår miljö i form av förstörelse i naturen, men det påverkar även världens fattiga. Klyftorna blir bara alltmer tydliga.

Därtill kommer att människors hälsa, i västvärlden, blir allt sämre. Hjärt- och kärlsjukdomar skjuts i höjden och det tycks kvittar hur mycket pengar vi fördelar och skänker till fonder så ter det sig så om vi inte är närmare att lösa cancergåtan (är det verkligen en gåta?). Och då ska vi inte ens nämna frågan om diabetes och flertalet autoimmuna sjukdomar (vilket jag ändå tycks lyckas med).

Utöver allt detta så har vi den mycket gamla och klassiska dilemmat kring ”är det verkligen moraliskt rätt att äta djur?”.

Här har ni en mycket intressant debatt kring fenomenet om man bör eller inte bör äta något med ett ansikte. Debatten tar upp liknande funderingar som jag har nämnt ovan. (Om ni inte orkar se hela, så spola fram till 01:30, då det är enbart ca: 14 minuter kvar. Då får ni höra de båda lagens slutargument).

Neal Barnard
Dr. Neal Barnard, en av tungviktarna kring näringsforskning. 
Om ni har sett debatten, vilket lag anser ni ha de starkaste argumenten?
Jesper Shuja 

Att vara lärare

Sedan hösten 2012 har jag både arbetat och pluggat för att nå mitt mål: nämligen att äntligen bli behörig lärare (har arbetat som lärare under flera år). Det har periodvis varit slitsamt då läraryrket tenderar att stundtals vara tämligen tungt med eller utan studier vid sidan om.

educationfuture

Idag fick jag reda på att jag fått högsta betyg på mitt examensarbete vilket glädjer mig stort! På något vis känns det som en bekräftelse på att den senaste tidens påfrestningar har varit värt det. Lön för mödan som vissa brukar säga. Jag brukar aktivt försöka hålla mig ifrån att ”klappa” mig själv på axeln, då jag inte vill bli alltför narcissistisk. Men stundtals måste väl alla få unna sig lite hybris, eller vad tror ni?

Nu återstår endast en kurs kvar: Att vara lärare. Ironiskt nog mot bakgrund av att jag redan är en lärare.

Jesper Shuja 

Hjälp Filippinerna

Om man inte levt i en grotta så tror jag inte det finns en möjlighet att någon kunnat undgå den horribla misär som drabbat Filippinerna. Som passiv åskådare sitter man hemma framför dumburken och vittnar på daglig basis en av årtiondets katastrofer. Om man själv inte erfarit något liknande är det då ens möjligt att kunna relatera till detta ofattbara?

21590%20-%20PHILIPPINES-TYPHOON_

Jag tror att många upplever en form av hopplöshet och hjälplöshet när man bevittnar den misär som för tillfälligt är många människors vardag. I många fall är man säkert delvis avtrubbad i ljuset av att liknande händelser tenderar att ske regelbundet, inte enbart i form av naturkatastrofer. Trots det tror jag (hoppas jag) att de flesta av oss ändå vill bidra på något sätt.

Nyheterna talar om svenskars välvilja och förmåga att öppna plånboken när liknande katastrofer drabbar människor runt om i världen. Denna välvilja är säkerligen inte begränsad till Sverige. Jag vill gärna tro att det är en universal känsla och förmåga. Visst vill vi alla hjälpa människor i nöd.

Med det i åtanke tänkte jag presentera en lista med olika nummer som på ett förenklat sätt kan bidra till att fler av oss öppnar våra hjärtan (och plånböcker) till de som som i nuläget så desperat behöver vår hjälp:

För att bidra till Röda korsets insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a AKUT FILIPPINERNA till nummer 72 900 och skänka 50 kronor. Det går även att använda Plusgiro 900 800-4 eller Bankgiro 900-8004 och märka talongen FILIPPINERNA. Mer information finns på redcross.se

För att bidra till Läkare utan Gränsers insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a LIV 100 till nummer 72 970 och skänka 100 kronor. Det går även att använda Plusgiro 900603-2 eller Bankgiro 900-6032. Märk talongen ”akutinsatser – Filippinerna”. Mer information finns på lakareutangranser.se

För att bidra till Rädda Barnens insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a KATASTROF100 till nummer 72 950 och skänka 100 kronor. Det går även att använda Plusgiro 902 003-3 och märka talongen KATASTROF. Mer information finns på raddabarnen.se

För att bidra till SOS Barnbyars insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a SOS100 till nummer 72 930 och skänka 100 kronor. Det går även att skänka pengar via ett elektroniskt formulär på organisationens hemsida. Mer information finns på sos-barnbyar.se

För att bidra till UNICEF:s insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a LIV till nummer 72 900 och skänka 100 kronor. Det går även att skänka pengar via Plusgiro 90 20 01-7 eller Bankgiro 902-0017. Märk talongen ”tyfon”. Mer information finns på unicef.se

För att bidra till PLAN:s insamling till stöd för den katastrofdrabbade befolkningen kan du sms:a KATASTROF till nummer 72 900 och skänka 100 kronor. Det går även att skänka pengar via Plusgiro 90 07 31-1 eller Bankgiro 900-7311. Märk talongen ”KATASTROF”. Mer information finns på plansverige.org

Om det är någon där ute som har tips om något annat nummer eller organisation som hade varit passande så lämna gärna infon i kommentarsfältet så uppdaterar jag listan.

Ni som själv har en blogg eller Facebook, dela gärna med er listan. Desto fler människor som kan bidra desto större hjälp till Filippinerna. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Jesper Shuja  

”Invandrare betalar mer till samhället än de får tillbaka”

Jag är tvungen att lägga upp hela denna artikel då den gör mig så glad i ljuset av SDs alla anhängare och alla de individer som kontinuerligt klagar på att invandringen kostar samhället pengar. Så här skriver Henrik Brors på DN:

BRYSSEL. Invandrarna betalar mer till samhället än de får tillbaka. Det visar den första internationella rapporten om invandringens ekonomiska följder i Sverige och övriga industriländer.

Det är OECD, den internationella samarbetsorganisationen, som gjort denna politiskt kontroversiella undersökning i 27 länder. Invandringen är en het fråga i de flesta länder, där partier som vill stoppa eller kraftigt begränsa möjligheten för flyktingar och arbetskraftsinvandrare att få uppehållstillstånd hävdar att samhället skulle tjäna stora belopp på en sådan politik. I Sverige har Sverigedemokraterna i flera år krävt en statlig utredning om invandringens kostnader.

OECD har i sin stora undersökning jämfört vad invandrarhushållen betalar in i skatter och avgifter med vad de kostar i form av socialbidrag, pensioner och annan samhällsservice. Nettot blir ett plus för samhället i de flesta av de 27 länderna, med ett genomsnitt på drygt 3 000 euro per år (26 000 kronor) och hushåll.

Även i Sverige bidrar invandrarna mer till stat och kommun än de får tillbaka. Enligt OECD blir det ett plus för samhället på någon tusenlapp per år.

Det största samhällsvinsten på invandrarhushållen gör Schweiz med cirka 15 000 euro.

Det är bara i fem av de 27 länderna där invandrarna är en nettokostnad för samhället, däribland det stora invandrarlandet Tyskland. Men det beror på de höga kostnaderna för pensioner till invandrare som kom efter andra världskriget från Östeuropa med tyska pass. Räknas pensionerna bort går invandringen med ett stort plus i Tyskland.

OECD har även tittat på inkomster och kostnader för de invandrare som inte har medborgarskap med motiveringen att den politiska debatten i många länder skiljer på ”utlänningar” och ”invandrare”. Den beräkningen visar att dessa hushåll är mer lönsamma för samhället än hela gruppen invandrare.

För ”utlänningarna” blir det ett plus på cirka 6 000 euro för samtliga undersökta länder, och ett plus på nära 5 000 euro i Sverige. Skillnaden beror främst på lägre kostnader för pensioner.

OECD-rapporten baseras på uppgifter för åren 2007-09, före den djupa finanskrisen. Men OECD har också undersökt följderna av finanskrisens första år. Den jämförelsen visar att finanskrisen sänkte invandrarhushållens bidrag till samhället med cirka 1 000 euro per år, ungefär lika mycket som övriga hushåll.

Men i några länder ökade oväntat invandrarnas bidrag till samhället. I Sverige räknar man med ett plus på cirka 800 euro, medan nettobidragen från övriga hushåll minskade ungefär lika mycket. Enligt OECD beror det här på att många invandrare inte har lika starkt socialt skyddsnät som övriga medborgare, samtidigt som många invandrare började arbeta mer för att kompensera för krisens följder.

Kan det bli tydligare än så här?

Jesper Shuja

%d bloggare gillar detta: