Att hantera smärta

Alla människor  hanterar smärta på olika sätt. Här är ett tips från en gammal mästare:

Become a Lake

An aging master grew tired of his apprentice’s complaints. One morning, he sent him to get some salt. When the apprentice returned, the master told him to mix a handful of salt in a glass of water and then drink it.

“How does it taste?” the master asked.
“Bitter,” said the apprentice.

The master chuckled and then asked the young man to take the same handful of salt and put it in the lake. The two walked in silence to the nearby lake and once the apprentice swirled his handful of salt in the water, the old man said, “Now drink from the lake.”

As the water dripped down the young man’s chin, the master asked, “How does it taste?”

“Fresh,” remarked the apprentice.
“Do you taste the salt?” asked the master.

“No,” said the young man. At this the master sat beside this serious young man, and explained softly,

“The pain of life is pure salt; no more, no less. The amount of pain in life remains exactly the same. However, the amount of bitterness we taste depends on the container we put the pain in. So when you are in pain, the only thing you can do is to enlarge your sense of things. Stop being a glass. Become a lake.”

Lake

 

Jesper Shuja 

Annonser

Att vara lärare

Sedan hösten 2012 har jag både arbetat och pluggat för att nå mitt mål: nämligen att äntligen bli behörig lärare (har arbetat som lärare under flera år). Det har periodvis varit slitsamt då läraryrket tenderar att stundtals vara tämligen tungt med eller utan studier vid sidan om.

educationfuture

Idag fick jag reda på att jag fått högsta betyg på mitt examensarbete vilket glädjer mig stort! På något vis känns det som en bekräftelse på att den senaste tidens påfrestningar har varit värt det. Lön för mödan som vissa brukar säga. Jag brukar aktivt försöka hålla mig ifrån att ”klappa” mig själv på axeln, då jag inte vill bli alltför narcissistisk. Men stundtals måste väl alla få unna sig lite hybris, eller vad tror ni?

Nu återstår endast en kurs kvar: Att vara lärare. Ironiskt nog mot bakgrund av att jag redan är en lärare.

Jesper Shuja 

Lärare gör skillnad

Ibland känns det som om vårt samhälle har glömt bort hur viktigt det är med lärare. Ibland är det även så att vi lärare själva glömmer bort hur viktigt vårt arbete är. För vissa elever kan det vara skillnaden mellan att hamna på kriminalitetens bana eller bli nästa generations ledare.

Lärare och evigheten

Här har ni en intressant reklamkampanj för lärare:

 

En lärare gör skillnad, och det måste vi och alla andra komma ihåg!

Jesper Shuja 

Sverigedemokraterna: ”Sanningen kommer alltid fram”

Alltsedan SD kom in i riksdagen 2010 manifesterade sig en djup besvikelse inom mig, på många sätt förlorade jag tron på människans kapacitet att förändra sig. Vid tidpunkten studerade jag på ett mastersprogram i historia, min vardag bestod av att analysera och förstå olika historiska utvecklingar. De associationer som jag såg direkt var hur den antisemitiska rörelsen satte fart under slutet av 1800-talets Tyskland och Österrike. Den riktigt stora utvecklingen kom inte igång förrän efter början av 1920-talet när nazisterna kom till makten. Då dröjde det inte många år innan världen förstod vad som hade hänt, nämligen att miljoner judar, romer, handikappade m.fl. hade dött i de nazistiska koncentrationslägren för att inte glömma bort de åtskilliga miljoner människor, från hela världen, som dog p.g.a. kriget.

Det är svårt som historielärare att inte se dessa paralleller. Men det ter sig svårare som medmänniska att stå och se på hur många individer idag som inte verkar koppla samma sak som jag. Att det de facto fanns så många människor i vårt land som röstade på detta uppenbart rasistiska parti. För det finns väl inte många i dagens Sverige som faktiskt skulle vilja öppet påstå att SD inte är rasistisk, mot bakgrund av all de ”tecken” som vi har sett under de sista två åren. Om det är någon som behöver tydligare bevis så har ni SD:s toppolitiker Erik Almqvists och Kent Ekeroths ”vackra” uttalanden såsom den redan klassiska ”skit i den lilla horan”, ”Blatte-lover”, ”fitta” och min personliga favorit ”Bete dig som en svensk”. Titta på följande film och avgör själva.

Något som jag skulle vilja fråga Almqvist och hans partikamrater är följande: vad menas med ”Bete dig som en svensk”?

Men visst har Almqvist rätt, ”Sanningen” kommer alltid fram!

Källor: SVT, Expressen, P3, Aftonbladet, SvD, DN

Jesper Shuja 

VFU och Lärarutbildningen: Rigid och stelbent

Idag var det min sista dag på VFU:n, för denna gången, och jag ställer mig själv fortfarande samma fråga, vad är poängen? Mot bakgrund av att jag har arbetat som lärare under de sista fyra åren, arbetar i nuläget 55 % som historielärare, kan jag helt ärligt påstå att praktiken ger mig väldigt lite.

Det är så klart inte totalt meningslöst i ljuset av att lärarlaget består av mycket trevliga och kompetenta individer, och att min handledare bidrog till en både trevlig och informationsrik vistelse. Med andra ord fanns det onekligen nya saker att lära sig. Men om jag hade lärt mig mindre, av att vistas under samma period, på min nuvarande arbetsplats, ja, det är frågan?

Det ter sig egendomligt att personalen på Lärarutbildningen i Malmö är så pass rigida i sin hantering av  praktikperioden. Jag förstår poängen för de lärarstudenter som inte har någon erfarenhet av läraruppdraget, men för de som har det kan det tänkas att dessa individer hellre hade utnyttjat tiden på ett mera produktivt sätt. Även när man frågade VFU-ansvariga om möjligheter att göra sin praktik på skolan som man normalt arbetar på, fick man ett blankt NEJ.

Som lärare får man tidigt lära sig, både under sin utbildning och sin karriär, att en av våra viktigaste arbetsuppgifter är att vara flexibla.

Vi måste anpassa oss efter situationen och eleverna. Är det då inte egendomligt att Lärarutbildningen, generellt, har svårt att följa ett liknande spår?

Jesper Shuja 

Huckleberry Finn: Måttligt imponerad

Då jag är i full gång med både studier och lärartjänst bestämde jag mig för ett tag sedan att jag skulle förbereda mig inför nästa kursomgång, vilken består av att analysera skönlitterära verk. Just därför håller jag på med att läsa den inte alltför okända boken Huckleberry Finn (engelsk version) av Mark Twain (Jack Clemens).

Jag har kommit halvvägs in i boken och anser att det är än så länge en helt ok bok. Twain tycks verkligen ha fångat hur den dåtida människan i regionen uttryckte sig. Språket och karaktärerna tycks vara sin omgivning trogen.  Men att den skulle vara en av världshistoriens bästa böcker, som så många andra verkar anse, är bortom min förståelse. Även den store Ernest Hemingway lär ha sagt:

It’s the best book we’ve had. All American writing comes from that. There was nothing before. There has been nothing as good since. (LA Times)

Det skapar en viss oro inom mig att jag inte blir lika imponerad av detta s.k. mästerverk som så många andra läsare och skribenter tycks vara. Det får mig att fundera över om jag saknar någon form av känsla och förståelse för litterära storverk? Om så är i fallet, hur bygger jag upp en sådan förmåga?

 

Jesper Shuja 

Vilket fack bör jag välja? Lärarnas Riksförbund eller Lärarförbundet?

Solen skiner vackert på den nästan klarblåa himlen och fåglarna flyger och kvittar runt hörnen, i alla fall utanför mitt fönster. Parallellt med denna idylliska sommardag (äntligen) sitter jag och funderar på vilket fack som jag bör välja. Jag har aldrig varit särskilt insatt i frågan så min kunskap är tämligen obefintlig.

Under årens lopp på lärarutbildningen fick man höra lite olika tankar om vilket förbund som passar specifik lärare. Olika nivåer i grundskolan passade olika förbund och gymnasielärare passade något annat. Själv är jag Gs/Gy-lärare vilket innebär att jag kan arbeta både inom grundskolans senare år och på gymnasiet.

På senare tid har jag ganska ofta fått höra att det inte längre spelar någon roll vilket förbund man väljer, att både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet arbetar med alla typer av lärare. Stämmer det mån tro?

Sist men inte minst: Är det lönt att vara med i själva facket eller ska man bara betala för själva A-kassadelen?

 

Jesper Shuja 

%d bloggare gillar detta: