Intelligens och vegetarianer: Finns det ett samband?

Kan det finnas ett samband mellan intelligens och folk som väljer att bli vegetarianer? Det ter sig finnas ett samband om vi rättar oss efter en forskningsrapport som utförts i England:

Ju intelligentare ett barn är, desto större är sannolikheten för att det blir vegetarian som vuxen. Slutsatsen drar brittiska forskare vid University of Southampton efter att ha studerat 8179 personers livsstil. Alla personer fick sin intelligenskvot mätt som tioåringar och blev nu ombedda att berätta om sina kostvanor. Sammanlagt 365 deltagare berättade att de var vegetarianer, och dessa deltagare hade en markant högre intelligenskvot som tioåringar. Den nya upptäckten kan bidra till att förklara varför intelligenta, välutbildade människor ofta är friskare, vilket flera undersökningar påvisat. Vegetarianer drabbas mer sällan av för högt blodtryck, för högt kolesterolvärde och hjärtkärlsjukdomar.

Det är roligt att se att mina egna gamla fördomar backas upp av modern forskning.

Albert Einstein lär ha sagt följande:

Nothing will benefit human health and increase chances for survival of life on Earth as much as the evolution to a vegetarian diet.

Jag funderar över om man själv måste vara vegetarian för att tro på detta samband?

Källor: Illustrerad Vetenskap, Nyfiken vital, BBC News, IVU

Jesper Shuja 

Annonser

Danny Saucedo utmanar Eric Saade: Bidra till en bättre miljö

I kampen för att skapa en bättre miljö kan vi alla bidra med något. Danny Saucedo som är högaktuell i årets melodifestival har utmanat förra årets vinnare Eric Saade. Inför Earth Hour den 31 mars har Danny lovat att enbart äta vegetariskt, duscha högst två minuter per dag och börja källsortera.

Tror ni att förra årets vinnare kommer att anta utmaningen?

Då jag redan äter vegetariskt och källsorterar, ska jag göra ett aktivt försök att duscha snabbare. Vad kan ni göra för att göra er del för miljön?

Källor: Supermiljöbloggen, Metro

Jesper Shuja 

Har Jesus existerat?

I mitt förra inlägg diskuterade jag ämnet Jesus och den rafflande tanken om han kunde varit vegetarian. I en kommentar fick jag en indikation på att Jesus som person inte skulle ha existerat. En liknande antydan är kanske föga förvånande då vi lever i ett någorlunda sekulariserat samhälle.

Vad tror ni?

 

Jesper Shuja 

Jesus: Var han Vegetarian?

En av världens största djurrättsorganisation PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) har på senare tid satt igång en kampanj i hopp om att få kristna att bli vegetarianer. Enligt PETA var självaste Jesus Kristus vegetarian. De tar upp några exempel:

  • Den sista måltiden. Detta är en traditionell judisk måltid som äts under den judiska högtiden Pesach (påsk) som bl.a. består av att äta lamm. Jesus och hans lärungar åt endast vin och bröd.
  • Jesus var även emot de djur-offerritualer som pågick vid templet i Jerusalem.
  • PETA menar även på att de delar i Bibeln som pekar på att Jesus åt fisk är fel översatta. Som bekant har det ju blivit en del förändringar i Bibeln vid konciliet (kyrkomötet) i Nicaea.

Vidare menar PETA att Jesus, precis som många andra kända religiösa ledare, begränsade inte sitt medlidande till enbart människor, utan han kände empati för allt liv.

Personligen har jag inte gjort några större efterforskningar på området. Likväl låter det fullt rimligt i ljuset av hur många stora och kända historiska aktörer som gjorde ett aktivt val att leva som vegetarianer. Självaste Leonardo Da Vinci lär har varit vegetarian. Da Vinci lär ha sagt att människan kommer att titta tillbaka och se på mördandet av djuren precis på samma sätt som vi idag ser på mördandet av människor!

Vad tror ni? Är det rimligt att Jesus var en vegetarian?

Källor: VeglovInternational Vegetarian Union

Genuspedagog på alla förskolor: Drar man det för långt?

Jag reflekterar över detta med genus och genuspedagoger. Miljöpartiet vill införa genuspedagoger på varje förskola i Stockholm. Bakgrunden motiveras av att det finns en tydlig skillnad på hur barn bemöts av förskolepersonalen, något som bottnar i vilket kön barnet tillhör:

Forskning visar att barn i förskolan bemöts olika beroende på vilket kön de har, inte utifrån förmåga och behov. Det handlar om att vuxna omedvetet agerar utifrån föreställningar om vad som är typiskt kvinnligt och manligt och hur de bilderna kan begränsa möjligheterna för barn att utvecklas.

Ett exempel är att vuxna oftare använder svåra ord, långa meningar och noggranna förklaringar när de samtalar med flickor, medan pojkar oftare tilltalas med korta kommandon och förmaningar. En pojke som trampar i en blomsterrabatt uppmanas kort att ”gå därifrån”, medan en flicka som gör samma sak möts av ett längre resonemang om blommorna som dör om man trampar på dem. Det innebär i sin tur att flickors språk stimuleras i högre utsträckning än pojkars.

Åsa Jernberg (MP) uppmanar oss att inte falla för den stereotypiska föreställningen om att genuspedagogiken vill göra oss alla lika. I motsats handlar det om att varje barn är unikt och bör bemötas därefter.

Genom att ge förskolepersonalen ökade kunskaper i genuspedagogik får personalen verktyg för att kunna arbeta aktivt med jämställdhet.

Jag är själv lite osäker var jag står i frågan. Är det att dra det för långt? Jag har själv arbetat inom ett liknande fält, och känner en del som arbetar inom förskolor. Vad jag har förstått blir det allt vanligare med högre utbildad personal såsom förskollärare. Likväl finns det fortfarande en hel del barnskötare på förskolor och fritids, vars utbildning är tämligen begränsad till skillnad från både förskollärare och fritidspedagoger. Medan förskollärare och fritidspedagoger studerar på högskolan i minst 3 år och uppåt, lär barnskötarens utbildning sträcka sig högt till gymnasiekompetens. Med det sagt är det viktigt att lyfta fram att det finns säkerligen många barnskötare som sköter sin uppgift på ett ypperligt sätt och kan utan tvekan bemöta barnen utan förutbestämda funderingar. Jag känner en hel del, men jag känner även en del som inte gör det.

Jag är inte insatt i hur förskoleutbildningen ser ut, men jag kan tänka mig att genusaspekten finns med. Kanske är det så att om mer personal hade mer utbildning på förskolorna, hade genuspedagoger inte behövts? Kanske ska man satsa på den personal som redan finns på skolorna, t.ex. någon form av lärarlyft för barnskötare, och kanske även för förskollärare vid behov?

Se gärna Mats tankar kring fenomenet på Tysta Tankar.

Källor: Newsmill, DN, Världen idag, Miljöpartiet

Jesper Shuja 

 

 

Back to my roots

Ibland känner jag ett behov av att söka mig till mitt andra ursprung. Därför delar jag med mig av en av mina favorit låtar:

Låten finns med i en av mina favorit filmer Monsunbröllop (Monsoon Wedding) 

Om ni inte sett den redan så se den, mycket vacker film samt humoristisk.

Mycket nöje.

Jesper Shuja

Färre vill bli lärare: Och?

Allt färre människor vill idag bli lärare (se nyheterna). Det är väl knappast chockerande i ljuset av den låga status och löneutveckling som lärare i dagens skola får stå ut med, för att inte tala om den allt hårdare arbetsmiljön. Nedan kan ni se en jämförelse mellan 1982 och 2011 på sökande per utbildningsplats:

Sökande per utbildningsplats

Utbildning 1982 2011
Lågstadielärare 7,5  
Mellanstadielärare 5,2  
Grundskollärare 1,1
Ämneslärare Hi+Sam 9,0  
Ma+Na 3,1  
Språk 5,2  
Ämneslärare 1,0
Jurist 1,9 4,0
Socionom 3,5 2,6
Läkare 6,2 5,8

Källa: Lärarnas Riksförbund, SCB. Avser förstahandsval.

Dock är jag osäker på om det är en negativ trend att färre söker sig till läraryrket. Under flera år har det blivit en trend att söka in på lärarutbildningen för att man inte kommer in på något annat. Följaktligen är det studenter som inte brinner för yrket. Är det den typen av individer som borde få lov att arbeta med samhällets framtida generationer?

Möjligtvis har jag missat den positiva aspekten med en överbefolkad lärarutbildning. Om så är fallet får någon gärna styra mig mot ljuset…

Källor: Skolvärlden, TV4, LO-tidningen, Sveriges Radio, SVT-Rapport, Lärarnas Riksförbund

 

Jesper Shuja 

%d bloggare gillar detta: