Byggnader då, nu och i framtiden

Jag funderade precis på det här med byggnader som är vackra och säregna efter en diskussion med min vän Morrica. Jag har ofta fått höra människor tala om att moderna byggnader tenderar att se stela och opersonliga ut. I dokumentären Sveriges historia berättar professor Dick Harrison om hur de svenska byggnaderna ändrades i utseende efter andra världskriget. Innan kriget konstruerades byggnadsverk på ett mera särpräglat sätt. Lägenheter kunde ha högt till tak, stuckaturer, fiskbens golv, spröjsade fönster och franska balkonger etc. Rent allmänt har jag personligen upplevt att äldre byggnader har en större detaljrikedom till skillnad från mera ”moderna” konstruktioner.

(Fastighet i Slottsstaden, Malmö)

Efter andra världskriget erfor Sverige stora förändringar. Konceptet ”modernitet” präglade alla delar av vårt samhälle. En ny era hade nu trätt fram i ljuset, funktionalitet var på agendan. Därav började nationen att bygga fastigheter och byggnader av varierande art, som ”alla” skulle vara funktionella. Det finns alltså de som menar på att när den här ”moderna” och ”funktionella” tanken trädde fram, då förlorade vi en del av den ”skönhet” och ”originalitet” som tidigare har klätt våra städer.

(Miljonprogrammet: Rinkeby, Stockholm)

Men som med allt har gammal sentimentalitet en benägenhet att både skönmåla det förflutna och sluta ögonen inför det vackra som existerar runtomkring oss här och nu. För visst är det så att det finns vackra byggnader idag?

  (Beijing, Kina)

Undrar vad vi har att vänta inför nästa era?

Jesper Shuja

Om Shuja
Mitt namn är Jesper Shuja. Är utbildad lärare och arbetar på Folkhögskola inom ämnena Historia, Engelska och Samhälle. Utöver detta har jag även studerat på ett Mastersprogram i Historia.

4 Responses to Byggnader då, nu och i framtiden

  1. Morrica skriver:

    Mycket handlar om perspektiv.

    De byggnader som du beskriver, med stuckatur, högt i tak etc, beboddes av människor med gott om pengar och inte sällan tjänstefolk som tog hand om allt det där besvärliga. Jämför man dessa byggnader med t ex miljonprogrammets byggnader så är det lätt att se miljonprogrammet som tråkigt, fantasilöst, konformistiskt, grått och eländigt på många vis.

    Men de som flyttade in i dessa moderna hus kom ofta från dragiga, gistna flerfamiljshus med utedass, öppna elledningar över taken, otäta fönster, kalla golv och en tvättstuga där man fick elda för att värma vattnet. Från det perspektivet blir en fyrkantig miljonprogramslägenhet ett palats, och de moderna bekvämligheterna som vattenklosett inomhus, tvättmaskiner i en bekväm, uppvärmd tvättstuga, något helt fantastiskt.

    Vi kommer att se fantastiska byggnader framgent också, men personligen tycker jag att det mest spännande just nu är den tekniska utvecklingen och det nya långsiktiga miljötänkandet som funnit vägen även in i bostadsbyggandet.

    • Shuja skriver:

      Det har du förvisso rätt i. Allt handlar om perspektiv. Det är lätt att bo i Sverige och gnälla om utsmyckningar på fasader och inne i lägenheter, men för en annan är det som du säger, en lyx. Perspektiv är bra, det får en att tänka en gång till.

      Framtiden ser jag fram emot, speciellt i anslutning till miljön. Har sett flera olika dokumentärer som behandlar ämnet hus och miljö, det införlivar hopp. Jag förmodar att när vi kommer på ett sätt att få det att se lukrativt ut, ett sätt för storföretagen att tjäna en slant, då lär det sätta igång på allvar. Tragiskt men sannolikt, eller vad säger du?

      • Morrica skriver:

        Jag ser inget tragiskt i det – storföretagen är en del av det samhälle vi har, de ger många människor jobb och försörjning och är helt öppna med att det är vinst som driver dem. De som har möjlighet att styra här är, i nuläget, de som beslutar om skattesatser och avgifter. Lägre skatt på miljövänligare alternativ, eller för all del om man så föredrar, högre skatt på de som är mindre miljövänliga, skulle göra större skillnad än något annat.

  2. Pingback: Fotografins magi « One World, One People

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: