Malmö: Ett växande mörker

För oss som bor i Malmö är det osannolikt att man inte har uppmärksammat den väldiga mordvåg som på senare tid eskalerat.  På nyårsafton mördades en 15-årig pojke på Rosengård, en tragisk händelse som trots det inte tycks gå till ända. Enligt flera tidningar rör det sig nu om 6 mord på knappt en månad, varav den sjätte skett senast idag.

Strax innan klockan 12 på tisdagen sköts i man i 50-årsåldern ihjäl på öppen gata på Kantatgatan i Malmö.
Det är det senaste av totalt sex mord i Malmö sedan den 24 november förra året och som fortfarande är ouppklarade. Fem personer har skjutits till döds och enligt Dagens Nyheter har en person knivmördats.

Det finns de som tämligen ofta menar på att massmedian dramatiserar händelserna i Malmö, det kan låta ungefär som enligt följande: ”det är inte så farligt som de försöker få oss att tro. Sensationstidningar som vill höja försäljningssiffrorna”. Visst är försäljningssiffrorna en viktig aspekt att ta med i beräkningen, men 6 mord?

Det går inte att blunda längre för vad som sker med vår en gång så vackra stad, den s.k. parkernas stad. Enligt Expressen menar polisen på att det är alldeles för mycket vapen i Malmö och det är där problemet ligger.

– Den samlade bedömningen är att det finns alldeles för mycket vapen i Malmö. Vi måste driva den här utvecklingen tillbaka och kommer att fortsätta på den inslagna vägen med massa kontroller och visitationer. Men vi kommer också gå ytterligare på djupet underrättelsemässigt. Vi måste bli bättre på att hitta ursprunget och smugglingsvägen, har Henrik Stiernblad, operativt ansvarig för polisens insatser under projektet Fokus Malmö, tidigare sagt.

Men är inte vapenaspekten endast en liten del av ett större växande problem? Min generella uppfattning av Malmö är att under de senaste åren har en allmänt hårdare mentalitet växt sig starkare. Det finns dagar då jag vandrar på någon av Malmös gator och tycker mig känna av ett osynligt moln av aggression runtomkring mig. Är jag ensam om att känna detta?

Under de gångna veckorna har jag fått uppfattningen av att de som inte känner sig rädda, har en blind tro på att detta inte kommer att hända dem. ”Det är gängrelaterade bråk som inte berör den generella malmöiten” osv. Även om så är fallet, finns det ändå inte en risk att ”oskyldiga” kan drabbas i förbi farten, s.k. collateral damage? Och även om vi inte blir direkt påverkade, ska vi då enbart sticka ner våra huvuden i sanden och låtsats som inget?

Vad är era funderingar kring detta växande problem? Var ligger roten till den alltmer växande aggressiviteten och kriminaliteten? Vad kan vi åstadkomma?

 

Jesper Shuja

 

Om Shuja
Mitt namn är Jesper Shuja. Är utbildad lärare och arbetar på Folkhögskola inom ämnena Historia, Engelska och Samhälle. Utöver detta har jag även studerat på ett Mastersprogram i Historia.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: