Studentexamen: Föråldrat koncept eller kärt återseende med förnyad twist?

Jag vet inte om ni har missat det senaste från skolvärlden, men snart lär studentexamen åter bli en realitet enligt Jan Björklund (DN-artikel), något som inte har existerat i Sverige sedan 1968. Något av det första som dök upp i mina tankar var något som en gammal folkhögskollärare berättade för mig för ett bra tag sedan.

När hon skulle ta studenten skilde det sig mycket från hur man tar studenten idag. Hon berättade om hur allas föräldrar och släktingar dök upp vid skolan, stolt väntande för att se sitt barn, sitt barnbarn etc (kanhända att inte mycket skiljer sig ut den aspekten) Det enda problemet var att eleverna inte fick reda på om de klarade sin examen eller inte förrän vid examenutdelningen, framför alla förväntansfulla familjemedlemmar, övriga släktingar, klasskamrater och lärare. Om du som elev mot förmodan inte erhöll din examen, lär denna erfarenhet varit ett av de mest generande och horribla ögonblick i ditt liv, då du hade fått gå och emotta din familj med svansen mellan benen.

Det ter sig så om att det finns en hel del negativ kritik till en liknande återgång. Fokus på banal faktakunskap, hysteri kring betyg och prov. Mina egna funderingar kretsar kring om detta inte kommer att leda till en ännu större konkurrens mellan eleverna, varav Darwinistiska tankar spökar omkring. Dock yttra sig en glimma av hopp när jag läste Folkpartisten och bloggerskan Helena von Schantz inlägg, en av initiativtagarna bakom ett återförande av studentexamen.

Visst går det att skapa en dålig studentexamen. En examen som är en återgång till sextiotalet, en examen som mäter ytlig dagsfärsk kunskap, en utformning som innebär att allt hänger på en dag. Men varför skulle man göra något så korkat?

Hon ger exempel på hur ett modernare system skulle kunna se ut:

Vi vill ha en modern studentexamen som mäter de kunskaper och färdigheter som är viktigast i dagens samhälle. Förslagsvis sådant som kommunikation, språk, analys, problemlösning och reflektion. Vi vill att studentexamen ersätter de nationella proven på gymnasiet och på så vis ger färre prov – inte fler. På sikt går det kanske rent av att gallra bland de nationella proven i grundskolan om vi har en centralrättad studentexamen. Vi vill att det finns flera omprovstillfällen. Förslagsvis en gratisgång och följande försök till självkostnadspris.

Von Schantz menar även på att detta är en reform som inte bör jäktas fram, då vi måste se till att proven påverkar på rätt sätt med tanke på att de påverkar både undervisning och inlärning. Hon invänder  dock mot tanken att studentexamen kan tänkas styra slutbetygen, speciellt om vi tänker oss dagens betyglotteri, då det idag krävs MVG (snart A) för att få en chans att komma in på de mest attraktiv utbildningarna. Dock tillägger hon:

Men också om vi får rättvisa och rättvisande (Morrica) betyg finns det problem med det. Om jag har gett en elev C i Historia och hon eller han skriver A på studentexamen, skall betyget då bli A fast studentbetyget är baserat på en fråga om andra världskriget och gymnasiebetyget baserat på hela världshistorien? Det vore högst orättfärdigt. Samtidigt som det är helt omöjligt att utforma ett prov som mäter alla kunskapskrav i en kurs.

Vidare förklarar initiativtagaren att vårt nuvarande betygsystems urvalsprincip inte är rättvist för våra framtida potentiella stortänkare m.fl.

Varför ska man behöva ha MVG i musik, slöjd och spanska för att få bli veterinär?  Hur hade det gått för Stephen Hawking i vårt universitetssystem? Framgång består av en kombination av anlag, motivation och arbetsvilja. Vissa har bred kompetens, medan andra har en smal specialbegåvning. Vi måste ha system som tar vara på båda sorterna. Vad jag förstår måste vårt urvalssystem ha som konsekvens att vi hindrar en massa unga människor från att uppnå sin fulla potential. Vem säger att den som kan hitta lösningen på våra energiproblem är duktig på att rita? Ska det krävas att man kan sjunga klart och sy korsstygn om man vill bli en Marie Curie i Sverige?

Personligen anser jag att det är svårt att inte se fördelarna med ett liknande koncept som grundar sig i Helena von Schantz visionära syn på studentexamen. För även om jag anser att det är av stor vikt att vara allmänbildad, är det inte troligt att alla människor har möjlighet eller ens vill ha kunskaper om alla ämnen, något som rent rationellt är en omöjlighet. Låt varje individ finna sin egen väg och därefter satsa helhjärtat på det som uppfyller deras önskemål och drömmar. Det gynnar inte enbart eleven utan även samhället i stort.

Men det är även viktigt att lyfta fram att även om det inte går vägen första gången, lever vi i ett land där vi alla har en möjlighet att erhålla en andra chans, och alla förtjänar så pass många chanser det krävs för att man ska lyckas. För mig var den chansen folkhögskolan Hvilan i Åkarp. I dagens s.k. postmoderna värld har människan fler valmöjligheter (i västvärlden i alla fall) än vad hon någonsin har haft, just därför finns det flera av oss som behöver en längre period för att avgöra vilken väg vårt personliga öde ska styras mot. För visst är det så att vi alla förtjänar den tiden och det valet!

(För mer info om folkhögskola och studentexamen se Morrica)

Jesper Shuja

Om Shuja
Mitt namn är Jesper Shuja. Är utbildad lärare och arbetar på Folkhögskola inom ämnena Historia, Engelska och Samhälle. Utöver detta har jag även studerat på ett Mastersprogram i Historia.

2 Responses to Studentexamen: Föråldrat koncept eller kärt återseende med förnyad twist?

  1. Jesper, det finns mycket med den gamla studentexamen som väcker tvekan. Muntligt förhör med okända lärare kan sätta skräck i vem som helst och var är likvärdigheten där? En enda chans och kungörande av resultat vid examen ter sig både hårt och orättvist. Syftet ska inte vara att gallra eller räcka krokben, det måste vara att visa vägen och ge många chanser – att hjälpa alla att lyckas.

    • Shuja skriver:

      En studentexamen som grundar på på nya tankar och anpassar sig efter olika individer, där allas talanger tas tillvara på, det för mig låter mycket positivt. Hur du utrycker dig i inlägget låter lockande, men delar även andra politiker dina visioner? Är det Folkpartiets vision?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: