Värderingar: Finns det värderingsfria diskussioner?

I en inte allt för avlägsen dåtid hade jag en diskussion med en vän, mentor och gammal lärare (samma person). Diskussionen kretsade kring begreppet värderingar och hur det ibland kan tänkas farligt att lägga en värdering inom någon specifik kontext.

Det är min personliga uppfattning att det inte är möjligt att föra en diskussion, debatt eller diskurs utan att på något vis införliva någon form av värdering, medvetet eller undermedvetet. Må vara att jag är påverkad av Postmodernismen för att inte tala om Postkolonialismen, som Foucault argumenterar genomsyrar makten hela samhället. Vilket med andra ord innebär att så fort en författare (talare) skriver en text (talar), lär denna individ alltid vara påverkad av den maktstruktur som råder. Alltså lär vi alla vara påverkade av den ideologiska hegemoni som förhärskar i regionen.

(Kanske inte rör ämnet, men tänkte bara ge ett smakprov på Foucaults tänkande)

Ett logiskt hänförande bör då vara att samma sak avser värderingar. Mot bakgrund av att våra värderingar baseras på någon form av ideologi, är det för mig svårt att frångå att allt vi skriver eller talar om bör innefatta någon form av värdering.

Jesper Shuja 

Jan Björklund vill lägga mer fokus på kristendomen

Efter ett par månader av filosoferande börjar jag närma mig ett val, i relation till vad jag vill forska om nu i vår. Då jag fortfarande anser att det är viktigt och intressant att förstå antagonismen mellan öst och väst, har jag valt att analysera svenska läromedel. Specifikt lär det bli historiska läromedel. Hur porträtteras Mellanösterns historia i våra läroböcker? Hur stort utrymme ges det? Eller hur förklaras imperialismen?  Intresset för just dessa ämnen grundar sig i bland annat på en intervju som Björklund deltog i.

I oktober förra året intervjuades Jan Björklund där han berättar att i ämnet religion bör Sverige lägga störst fokus på kristendomen. Hans motivation, enligt sig själv, är att kristendomen har spelat en viktig roll i Sveriges historia. (Länk till intervjun)

Varför jag bland annat finner detta intressant är för att, enligt min uppfattning, desto mer kunskap en individ har om en annan kultur, religion, desto större utrymme bestås för förståelse och samexistens. Mot bakgrund av detta skrämmer Björklunds inställning mig. Det var min uppfattning att Sverige är sekulariserat? Om så är fallet, bör inte undervisningen av alla religioner få ett lika stort utrymme? Särskilt när Björklund vid upprepade tillfällen talar om en ”skola för alla”.

Detsamma kan även relateras till ämnet historia. Som tradition har vi i Sverige att utgå från ett nationellt perspektiv samt europeiskt. Likväl bekräftar de senaste historiedidaktiska rönen att vår så kallade historiemedvetande påverkas mest av andra forum än skolan, såsom filmer, föräldrar, mor/farföräldrar och dylikt. Ergo, vi löper ingen risk att förnimma vår egen identitet eller region.

Jesper Shuja

%d bloggare gillar detta: