Intelligens och vegetarianer: Finns det ett samband?

Kan det finnas ett samband mellan intelligens och folk som väljer att bli vegetarianer? Det ter sig finnas ett samband om vi rättar oss efter en forskningsrapport som utförts i England:

Ju intelligentare ett barn är, desto större är sannolikheten för att det blir vegetarian som vuxen. Slutsatsen drar brittiska forskare vid University of Southampton efter att ha studerat 8179 personers livsstil. Alla personer fick sin intelligenskvot mätt som tioåringar och blev nu ombedda att berätta om sina kostvanor. Sammanlagt 365 deltagare berättade att de var vegetarianer, och dessa deltagare hade en markant högre intelligenskvot som tioåringar. Den nya upptäckten kan bidra till att förklara varför intelligenta, välutbildade människor ofta är friskare, vilket flera undersökningar påvisat. Vegetarianer drabbas mer sällan av för högt blodtryck, för högt kolesterolvärde och hjärtkärlsjukdomar.

Det är roligt att se att mina egna gamla fördomar backas upp av modern forskning.

Albert Einstein lär ha sagt följande:

Nothing will benefit human health and increase chances for survival of life on Earth as much as the evolution to a vegetarian diet.

Jag funderar över om man själv måste vara vegetarian för att tro på detta samband?

Källor: Illustrerad Vetenskap, Nyfiken vital, BBC News, IVU

Jesper Shuja 

Danny Saucedo utmanar Eric Saade: Bidra till en bättre miljö

I kampen för att skapa en bättre miljö kan vi alla bidra med något. Danny Saucedo som är högaktuell i årets melodifestival har utmanat förra årets vinnare Eric Saade. Inför Earth Hour den 31 mars har Danny lovat att enbart äta vegetariskt, duscha högst två minuter per dag och börja källsortera.

Tror ni att förra årets vinnare kommer att anta utmaningen?

Då jag redan äter vegetariskt och källsorterar, ska jag göra ett aktivt försök att duscha snabbare. Vad kan ni göra för att göra er del för miljön?

Källor: Supermiljöbloggen, Metro

Jesper Shuja 

Genuspedagog på alla förskolor: Drar man det för långt?

Jag reflekterar över detta med genus och genuspedagoger. Miljöpartiet vill införa genuspedagoger på varje förskola i Stockholm. Bakgrunden motiveras av att det finns en tydlig skillnad på hur barn bemöts av förskolepersonalen, något som bottnar i vilket kön barnet tillhör:

Forskning visar att barn i förskolan bemöts olika beroende på vilket kön de har, inte utifrån förmåga och behov. Det handlar om att vuxna omedvetet agerar utifrån föreställningar om vad som är typiskt kvinnligt och manligt och hur de bilderna kan begränsa möjligheterna för barn att utvecklas.

Ett exempel är att vuxna oftare använder svåra ord, långa meningar och noggranna förklaringar när de samtalar med flickor, medan pojkar oftare tilltalas med korta kommandon och förmaningar. En pojke som trampar i en blomsterrabatt uppmanas kort att ”gå därifrån”, medan en flicka som gör samma sak möts av ett längre resonemang om blommorna som dör om man trampar på dem. Det innebär i sin tur att flickors språk stimuleras i högre utsträckning än pojkars.

Åsa Jernberg (MP) uppmanar oss att inte falla för den stereotypiska föreställningen om att genuspedagogiken vill göra oss alla lika. I motsats handlar det om att varje barn är unikt och bör bemötas därefter.

Genom att ge förskolepersonalen ökade kunskaper i genuspedagogik får personalen verktyg för att kunna arbeta aktivt med jämställdhet.

Jag är själv lite osäker var jag står i frågan. Är det att dra det för långt? Jag har själv arbetat inom ett liknande fält, och känner en del som arbetar inom förskolor. Vad jag har förstått blir det allt vanligare med högre utbildad personal såsom förskollärare. Likväl finns det fortfarande en hel del barnskötare på förskolor och fritids, vars utbildning är tämligen begränsad till skillnad från både förskollärare och fritidspedagoger. Medan förskollärare och fritidspedagoger studerar på högskolan i minst 3 år och uppåt, lär barnskötarens utbildning sträcka sig högt till gymnasiekompetens. Med det sagt är det viktigt att lyfta fram att det finns säkerligen många barnskötare som sköter sin uppgift på ett ypperligt sätt och kan utan tvekan bemöta barnen utan förutbestämda funderingar. Jag känner en hel del, men jag känner även en del som inte gör det.

Jag är inte insatt i hur förskoleutbildningen ser ut, men jag kan tänka mig att genusaspekten finns med. Kanske är det så att om mer personal hade mer utbildning på förskolorna, hade genuspedagoger inte behövts? Kanske ska man satsa på den personal som redan finns på skolorna, t.ex. någon form av lärarlyft för barnskötare, och kanske även för förskollärare vid behov?

Se gärna Mats tankar kring fenomenet på Tysta Tankar.

Källor: Newsmill, DN, Världen idag, Miljöpartiet

Jesper Shuja 

 

 

Färre vill bli lärare: Och?

Allt färre människor vill idag bli lärare (se nyheterna). Det är väl knappast chockerande i ljuset av den låga status och löneutveckling som lärare i dagens skola får stå ut med, för att inte tala om den allt hårdare arbetsmiljön. Nedan kan ni se en jämförelse mellan 1982 och 2011 på sökande per utbildningsplats:

Sökande per utbildningsplats

Utbildning	1982	2011
Lågstadielärare	7,5
Mellanstadielärare	5,2
Grundskollärare	-	1,1
Ämneslärare Hi+Sam	9,0
Ma+Na	3,1
Språk	5,2
Ämneslärare	-	1,0
Jurist	1,9	4,0
Socionom	3,5	2,6
Läkare	6,2	5,8

Källa: Lärarnas Riksförbund, SCB. Avser förstahandsval.

Dock är jag osäker på om det är en negativ trend att färre söker sig till läraryrket. Under flera år har det blivit en trend att söka in på lärarutbildningen för att man inte kommer in på något annat. Följaktligen är det studenter som inte brinner för yrket. Är det den typen av individer som borde få lov att arbeta med samhällets framtida generationer?

Möjligtvis har jag missat den positiva aspekten med en överbefolkad lärarutbildning. Om så är fallet får någon gärna styra mig mot ljuset…

Källor: Skolvärlden, TV4, LO-tidningen, Sveriges Radio, SVT-Rapport, Lärarnas Riksförbund

 

Jesper Shuja 

Kronprinsessan har fött: Början på en ny berättelse eller slutet på en era?

Efter en ganska intensiv och turbulent period får kungahuset äntligen lite glädjande besked. Som ni säkert redan räknat ut har kronprinsessan Victoria fött en liten princessbaby (se webb-tv) . Runtomkring nätet spekuleras det helvilt vad den framtida svenska drottningen ska heta. På vissa forum har jag sett namn som Ingrid, Märta, Ulrika och Astrid…Har ni några förslag?

Jag funderar över om detta glädjande besked kommer överskugga den senaste tidens skandaler såsom kungens ”mörka” förflutna och hans ack så redan klassiska fras ”Vi vänder blad och ser framåt”. Jag har full förståelse för kungens angelägenhet att titta framåt till skillnad från bakåt. Inte nog med all den negativa uppmärksamhet som stundade i och med den kritikerrosade boken Carl XVI Gustaf : den motvillige monarken, utan även drottning Silvias faders dubiösa förflutna med nazismen (Drottning Silvia: Ett tappert försöka att skriva om sin faders förflutna).

Personligen anser jag att den svenska monarkin är en förlegad institution och jag undrar om den ännu namnlösa prinsessan kommer att få en chans bestiga tronen, då nationen möjligtvis hunnit avskaffa kungahuset dessförinnan? Tiden får utvisa…Men jag hoppas verkligen att den lilla flickan får ett gott och hälsosamt liv, och får slippa de ”bojor” och ”fängelse” som hennes mor och morfar fått uthärda. För låt oss vara ärliga, ett kungligt liv med dagens standard är inte på något vis bara ett liv fyllt av rikedomar och glamour, utan ett liv som är ödesbestämt. Den fria viljan ter sig vara frånvarande.

 

Källor: Sveriges Radio, DN, Aftonbladet, SVT, Sydsvenskan, Sveriges Radio

 

Jesper Shuja 

Hägglund har sett ljuset, HALLELUJA: Ingen tvångssterilisering

Lite glädjande nyheter för ett s.k. ”upplyst” samhälle. Göran Hägglund och KD har äntligen sett ljuset, HALLELUJA! Kristdemokraterna backar från sin högst dubiösa, för att inte säga ”omänskliga”, inställning om att människor som vill byta kön ska tvångssteriliseras (se SVTPlay). Helt klart en storvinst för ett demokratiskt samhälle och för de mänskliga rättigheterna.

Övriga regeringspartier har länge velat ändra denna lag, enligt Sydsvenskan, men KD har har tidigare satt stopp för en sådan utveckling. Enligt det kristna partiet har denna inställning bottnat i en oro över att människor som byter kön inte blir bra föräldrar. Enligt RFSL finns det ingen godtagbar forskning som skulle stödja en sådan tes. Det är dock inte alla inom KD som tycker att detta är en positiv utveckling. Tuve Skånberg, riksdagsledamot, anser att det är en bedrövlig nyhet och hänvisar till FN:s barnkonvention:

– Barn har rätt till både sin mor och sin far. Det kan inte vara barnets bästa att födas av sin mor som samtidigt är ens far. I stället för könsbyte blir det en könsdubblering, vi får ett tredje kön. Det måste utredas.

Personligen har jag länge tyckt att deras tidigare inställning har varit helt befängt. Vad som står detaljerat i FN:s barnkonvention har jag föga kunskap om. Likväl har jag svårt att tro att FN skulle stödja ett sådant ålderdomligt tänk. Någon som har mer kunskaper får gärna bidra med dem, hade varit uppskattat. Min uppfattning är att barn mår bra av att ha föräldrar som älskar dem och ta hand om dem, kvittar vilken konstellation som föräldrarna har. Sverige har redan ett ytterst mörkt förflutet med tvångssteriliseringar.

Men i slutändan måste detta ändå vara en seger för oss som tror på ett samhälle för alla. Ett samhälle som står för jämlikhet och jämställdhet, där kön, ras och trosuppfattning respekteras av alla.

Källor: Sydsvenskan, GP, DN, DN, SvD

 

Jesper Shuja

Krav på lärarlegitimation skjuts på framtiden

Från och med i juni 2012 skulle det vara krav på att lärare skulle ha en legitimation för att få lov att sätta betyg m.m. Här är en kort översikt om vad det innebär:

Fakta/Lärarlegitimation

Sedan den 1 augusti 2011 kan lärare och förskollärare ansöka om lärarlegitimation hos Skolverket. För att få den krävs lärarexamen samt intyg på minst ett års yrkeserfarenhet.

Legitimationen visar vilken eller vilka skolformer, årskurser och ämnen läraren är behörig i.

Legitimationskravet skulle börja gälla 1 juli 2012. Under en övergångstid skulle fast anställda utan legitimation få fortsätta sätta betyg.

Efter den 1 juli 2015 skulle legitimationskravet vara absolut.

Likväl ter det sig så om detta inte kommer att uppfyllas så tidigt som till sommaren (se TV4 Nyheterna). Helt enkelt är Skolverket överbelastade. Av 87 000 inkomna ansökningar har de hittills enbart hunnit med 2 000 på ett halvår. Med tanke på att det finns ca 180 000 lärare i Sverige lär det ta väldigt lång tid innan de har lyckats avsluta detta till synes enorma och oändliga projekt. Med andra ord har Skolverket inget val än att skjuta fram kravet på lärarleg. Ett rimligt antagande är att om legitimationskravet från och med 1 juli detta år skjuts upp, då lär det absoluta kravet för 2015 följa samma utveckling. Eller vad tror ni?

Jag funderar över hur detta kommer att påverka framtida läraranställningar? Om en person som inte har avslutat sin lärarutbildning söker en lärartjänst, då kan rimligen ingen rektorn använda sig av ett lärarleg som orsak för att inte anställa. Eller har jag missuppfattat det hela?

Källor: Aftonbladet, SvD, TV4, Lärarnas Nyheter,

Jesper Shuja 

Kärnkraft: För eller emot?

Jag funderar på detta med kärnkraftverk. Debatten kring denna energikälla har på nytt satt igång då socialdemokraternas nya partiledare Stefan Löfven vill ha ett ”blocköverskridande energisamtal”. Det talas även en hel del om att vi ska utöka kärnkraften i motsats till att lägga ner det. Det hade varit intressant att höra era funderingar. Är ni för eller emot?

 

Källor: DN, DI, DN, GP, Newsmill

 

Jesper Shuja 

The Boss tycker att Sverige är ett gott exempel

Bruce Springsteen A.K.A The Boss ska nu släppa sitt 17:e album The Wrecking Ball. Denna rocklegend kännetecknas ofta för sin solidaritet. Många av hans låtar speglar arbetarklassens vardag:

Det är fortfarande en värld som luktar av svett och sot, där ljudet av stål klingar mot räls. Brända gummidäck nöter vägar utmed ändlösa fält i jakt på frihet.

Med andra ord är det den ”vanliga” människans liv som är av betydelse, The Boss’s längtan efter en samhällsförändring.

Snart lär rockikonen besöka oss i Sverige, 27 och 28 juli på Ullevi i Göteborg. I en intervju får vi reda på att Springsteen anser att Sveriges välfärdssystem är ett gott exempel, något som USA bör dra lärdom av. Även om frågan är tämligen styrd:

Vi hör din ilska. Men vad vill du ändra på egentligen? Vill du förvandla USA till en svensk välfärdsstat?

– Ha, ha! Precis så! Det är exakt min dröm! Det står skrivet mellan raderna. Men du måste läsa väldigt noga, säger Bruce Springsteen och gestikulerar med en mörk klackring.

På senare tid har jag fått ett intryck av svensk media, att Sveriges ”good guy” image har på ett internationellt plan försämrats under åren. Likväl tycker jag det fortfarande finns flera exempel på hur många andra länder och individer fortfarande hyllar det ”svenska exemplet”. Och visst, det finns flera aspekter ur det svenska systemet som borde hyllas. Dock anser jag vår storhetstid som välfärdsstat inte längre håller samma standard, något som successivt, sakta men säkert, bit för bit blir sämre. Kanske jag är ensam om den uppfattningen?

Allt detta får mig att tänka på bättre dagar, hur skönmålade de än må vara:

Källor: DN, Expressen, DN

Jesper Shuja 

Sven-Eric Liedmans syn på den finska skolan

I ett tidigare inlägg skrev jag en kort redogörelse om den finska skolan, den baserades på en amerikansk artikel. Nu har vår alldeles egen Sven-Eric Liedman bidragit med sina tankar angående den ”mirakellösa” finska skolan. Han har precis läst Pasi Sahlbergs bok Finnish lessons. What can the world learn from educational change in Finland? Och utan tvekan har den gamle idéhistorikern blivit synnerligen inspirerad:

I Finland har marknadens logik aldrig blivit förhärskande i skolorna. I stället har man visat förtroende för lärarnas professionalitet. Läraryrkets status har höjts lika mycket som den har sjunkit i Sverige. Skillnaden syns tydligast i hur lockande lärarbanan ter sig för unga människor. Lärarutbildningen i Finland drar till sig mängder av ansökningar; ofta är det bara en av tio som kommer in. Hur det förhåller sig i Sverige behöver jag inte upplysa om.

Sven-Eric Liedman

Om jag förstår honom rätt, är Liedman inspirerad av Vygotskijs didaktiska lära:

Om man alls kan tala om en flumskola i Sverige, är den ett barn av 90-talet. De krafter som under de senaste årtiondena velat rädda Sveriges utbildningsväsen från den drastiska försämringen har tvärtom bidragit till den. Jan Björklund fortsatte den vildsinta kritik av sakernas tillstånd som DN:s Hans Bergström bedrivit från 90-talets början. Bergström hade Lorraine Monroe som sin idol. De hårda bandagen från en slumskola i New York skulle rädda Sverige. Björklund gjorde också ordningsfrågor till sina. Kepsarna skulle av, mobiltelefonerna bort.

Han vädjade till ett sunt förnuft men inte till faktiska kunskaper om skolverkligheten. Sunt förnuft säger att elitklasser är bra – de bästa eggar varandra! Erfarenheten visar att det är tvärtom. I blandade klasser presterar både svagare och starkare elever bättre.

Det blir tämligen tydligt att Liedman förespråkar det finska systemet gentemot det svenska. Sverige har låtit det kapitalistiska konceptet ta över skolan, vars konsekvenser vi idag bevittnar.

Jag håller med Liedman då han påpekar att den svenska skolan måste än en gång förstatligas:

På en enda punkt håller jag med utbildningsministern. Skolan bör åter förstatligas. Mina argument är dock inte hans. Friskolor som har en egen pedagogisk agenda må tolereras. Men bort med den otillständiga möjligheten att ta ut vinster på skattemedel.

Det är för mig egendomligt att ett ”upplyst” samhälle tillåter skolor drivas privat, speciellt när ett vinstintresse finns bakom ridån. Hur kan vi någonsin vara säkra på att det är barnens bästa som kommer främst och inte skolans vinster?

Källor: DN: Pasi Sahlberg: ”Finnish lessons. What can the world learn from educational change in Finland?”, DN: Därför är finska skolan så framgångsrik, Aftonbladet: ”Finska skolan piskar inte fram resultant”, Sydsvenskan: De har världens bästa skola, Skolverket: I Finland finns inga A-och B-skolor

Jesper Shuja